torsdag 9 september 2010

ett skämt?

Man hade ju kunnat hoppats att dagens tågresor varit ett elakt skämt men icke.
Lämnade tjejerna vid kvart i elva på dagis och åt sen en snabb lunch innan det var dags att gå till tåget.
Då jag skulle skriva på lite papper och grejjer innan jag började jobba så ville jag ha god tid på mig och då jag har att välja på att åka halv tolv eller halv ett då jag börjar ett och har 20minuters cykelväg fick det bli halv 12 tåget.
För det första var tåget 6 minuter sent, aja tänkte jag. Jag har ändå gott om tid på mig.
Tåget kommer och jag sätter mig tillrätta. När vi börjar närma oss Knivsta reser jag mig upp och går mot dörren. Ser då vi kommer in på perrongen att tåget ju åker för långt! Där skulle jag inte kunna gå av! Springer igenom hela tågvagnen, hinner fram till nästa dörr innan tåget stannar. Tåget stannar och dörren går inte att öppna! En kvinna försöker hjälpa mig utifrån men icke och men se där, tåget börjar åka och jag är kvar på. Gahh!! Får alltså åka med till Uppsala.
Kommer in till Uppsala och hoppar av tåget ytterligare en dörr bort. Hoppar på första tågvärd och berättar min historia aningen uppstressad och upprörd. Han visar mig till sina kollegor som jobbat på tåget och dom kommer fram till att jag måste ha gjort fel då jag skulle öppna dörren, för dörrarna öppnades som dom skulle.
Dom säger att jag kan sitta kvar på tåget för det ska tillbaka till Knivsta om 13minuter. Frågar om vagnen jag då stod i var okej så att jag kunde stanna där varpå dom skrattar lite och säger ja.
När vi börjar närma oss Knivsta går jag återigen och ställer mig vid dörren för att slippa stressa då jag ska av. Vad händer då tåget stannar?! DÖRREN GÅR INTE ATT ÖPPNA!!!! springer till tågvärdarna som var i samma vagn och säger att nu får dom minsann komma och öppna dörren åt mig. En tjej komme rmed mig och säger lite hånfullt att "där ser du, det var bara du som inte förstod hur man öppnade dörren sist" sen tar hon tag i dörrhandtaget och säger "men gud, den går ju inte att öppna! Kom vi måste springa till nästa dörr!" ja se där, jag som inte kunde...hm...?!
Kommer till nästa dörr där kvinnan som försökte hjälpa mig av i första omgången nu ska ta sig på igen för att åka tillbaka till Märsta. Dörren slår igen rakt på henne och hon fastnar med vagn och barn o grejjer. Vi utbyter några ord om vad dom egentligen håller på med och jag krånglar mig över henne medan hon sitter halvt om halvt fast för att nu äntligen kunna ta mig ut. Hon kommer loss och jag kommer ut.
En tågvärd står en 20meter bort och då jag går förbi henne påpekar jag att det här var andra dörren på min resa med detta tåg som inte gått att öppna varpå hon säger. "Ja jag är ledsen, jag får ta på mig det här. Jag glömde öppna dörrarna och när jag väl gjorde det blev det varannan dörr som gick att öppna!"
GAHHHHHH!!!!!
Fick cykla som en idiot till jobbet. Skrev på papprena lite fort men kom ändå en kvart sent. Kul. Inte.

Slutade sen halv fem och tåget skulle gå 16:49 vilket innebar att det var cykla fort som gällde.
Cyklade på, kommer fram till tåget, parkerar cyklen och skyndar upp på persongen. Kollar tavlan där det står Märsta Stockholm 16:49 spår 2
och jag frågar dessutom ett par andra på perrongen i farten om tåget stannar i Märsta, "jaaa" får jag till svar. Hoppar på å tåget börjar rulla.
En kontrollant stiger på och vill se min biljett. Säger att jag vill köpa en på plats men undrar hur jag ska göra med dagens händelser och berättar min historia. Denna gulliga människa vet inte hur hon ska reagera utan står som en fågelholk och säger sen att dom bjuder på denna resan. Bussigt. MEN sen utropas det i högtalarna att tåget stannar till vid Arlanda varpå jag får någon obehagskänsla och går i kapp tågvärden o frågar om inte tåget stannar i Märsta också. Men nej, det gör det ju såklart inte. Hon beklagade att informationen inte hade gått ut och tyckte nu jättesynd om mig men visste inte vad hon skulle göra.
Klev av vid Arlanda, skyndade upp för rulltrapporna och blir stoppad! Dom vill se min giltiga biljett. Säger att jag inte har någon och drar på nytt min historia och säger att jag fick beskedet om att dom skulle bjuda på min resa. Får till svar att ingen blir bjuden på resan och att det kommer att kosta mig biljett + 40:-. Säger åt dom att dom ju kan ringa tåget och fråga hur det ligger till och då suckar dom lite och säger att det väl får gå för denna gången. Ringer pappa och ä så arg att jag nästan kokar över all skit idag. Han är snäll och skyndar upp till Arlanda för att jag ska hinna i tid till dagis och mina väntande tjejer. Köper mig lite choklad och tröstäter.
Väl på dagis får jag sen sköna kramar från de mest underbaraste i hela världen och livet känns lite lättare igen. Men det varade inte sååå länge då båda var trötta och satte igång att skrika samtidigt. Halvägs hem tystande de dock och vi kunde ha det lite trevlig igen.

Skulel vilja säga ALDRIG MER TÅG dessvärre är det ju just det jag måste åka med imorrn bitti igen. Suck.

Godnatt.

1 kommentar:

Helena Brandt sa...

Phu! Blir alldeles matt av att bara läsa om tågkrånglet. Tack och lov att man bilpendlar till jobbet.