olika åsikter

- Du måste låta barnen sova i egen säng/i eget rum
- du måste se till att få egentid, lämna bort barnen ibland. Det mår alla bara bättre av.
- gå inte runt och bär på dom så mycket, du skämmer bort dom
- man behöver inte ta upp barnen för minsta lilla pip, dom dör inte av att få skrika lite
- vaddå inte hinner städa? barnen kan väl roa sig själva, om inte så behöver de lära sig det?

osv osv...


SUCK!

Man får höra mycket då man blivit mamma. Många har mycket starka åsikter om mångt och mycket. Hemmet ska glänsa, barnen somna ensamma i varsitt rum i egen säng. Man ska inte konka runt på dom och lite skrik rensar lungorna. Lämnar man inte bort barnen i tid och otid tar man inte hand om sig själv (men jag skaffade väl inte barnen för att lämna bort dom titt som tätt? Majja går ju redan på dagis som det är, ska hon vara borta ännu mer från sin familj? Tänk sen då om hon skulle börja gå heltid och sen bli bortlämnad för att stilla mamma och pappas "vara ensamma behov" nej tack! självklart finns det stunder då en barnvakt passar sig och det är helt okej men att lämna bort barnen varje helg för att man själv inte orkar anser jag inte vara ok. )


Barnen är små så pass kort tid att jag mer än gärna ger dom allt dom behöver och lite till.
Jag prioriterar inte att städa här hemma framför mina barn. Vi lever verkligen inte i någon svinstia och självklart städar jag också. Men jag skulle inte välja att storstäda en eftermiddag istället för att gå ut och LEKA.
- Jag kommer inte dela säng/rum med mina barn då dom är 15år men nu när dom är små är det både mysigt och praktiskt för oss alla att Kajsa sover i min säng med mig. Majja, ja hon har själv valt att sova i egen säng men vill göra det bredvid mig. Det är helt okej. Det är mysigt. Och jag slipper sätta mig upp, plocka upp en ledsen bebis ur spjälsängen, mata och lägga ner X antal ggr under natten. Som det är nu kinkar hon lite, jag testar stoppa in nappen, fungerar inte det utan det är mat hon vill ha drar jag henne bara intill mig, hon äter, jag slumrar och sen sover vi båda gott snabbt igen. Majja drömmer MASSOR och har så alltid gjort. Som vi har det nu räcker det med att jag sträcker ut min hand, stryker henne över ryggen eller håller hennes hand så lugnar hon ner sig istället för att jag ska behöva studsa upp ur sängen, skynda mig in till henne, lugna ner henne och sen smyga tillbaka in till oss för att behöva göra om samma prosidur ett par ggr till. Nej tack.
- Jag har inget behov av att lämna bort mina barn, den egentiden jag behöver får jag på kvällen när dom somnat o jag kan ligga i soffan eller sitta här. Majja valde själv första gången hon ville bli bortlämnad till mormor och morfar och det gick jättebra. Varken hon eller jag tyckte det var jobbigt. Jag och Mats åkte iväg o handlade o hon var och lekte. Vill vi gå ut och äta tar vi gärna med våra barn. Dom behöver också få komma ut och bort lite o det skadar definitivt inte att lära sig hur man beter sig på en restaurant eller då man är bortbjuden heller. Bio har vi aldrig gått mkt på, max 2ggr om året sen vi träffades så det är inget någon av oss saknar men känner vi för en bio så visst kan vi tänka oss be om barnvakt men näe, vi har inte det behovet. Alla har inte det, så är det bara och vi mår inte sämre för det.
- Vill Kajsa ha närhet och bli buren så får hon det. Hon är liten så pass kort tid att det är värt det.
Vill Majja ha närhet får hon det också men jag bär inte lika mycket på henne trots att det ibland är vad hon vill. Men hon har trots allt "två fina ben med ett par busiga fötter på" att gå på som jag brukar säga till henne.
- Mina barn ska inte behöva gapa halsen av sig för att jag ska kunna göra något annat. Jag är mammaledig med mina barn och dom skriker väl inte för intet? Något felar. Kanske behöver dom bara lite trygghet eller närhet, kanske har dom ont, kanske sitter en rap på tvären, kanske känns världen alldeles för stor och dom blir rädda? vem vet? inte jag och själv skulle jag inte vilja bli lämnad ensamm när jag känner mig otrygg och ledsen iaf så varför dom?
- som sagt, jag är mammaledig. Min tid ska gå till barnen och deras välmående. Jag är ingen anställd städerska och sålänge det nödvändiga är gjort, disken diskad, tvätten tvättad, golvet rent ja då går vi hellre ut och leker än o vispar runt med en dammtrasa dag in o dag ut.
Idag ägnade vi tex eftermiddagen åt att bla kasta löv och skratta åt/med varandra. MYCKET trevligare.


Alla gör väl som dom vill och anser vara bäst, även jag. Ska jag acceptera era val så gör detsamma med mina.

Nu ska jag krypa ner i sängen tätt bredvid Kajsa med Majjas hand i min. Hur ska du somna?

Sov gott.